KÄRLEK OCH RELATIONER Dejtandets normer när det handlar om parbildning har tydligt förändrats de senaste årtiondena. Numera ställer vi mycket högre krav i våra relationer än tidigare. Samtidigt skiljer sin äldre i allt högre grad. Samtidigt ser forskare mer engagerade pappor. Och att människor som lever i parrelationer lever längre än singlar.
I det stressade samhället vi idag lever i är det enkelt att falla för snabba, lättköpta, kommersiella budskap. Vi drunknar i reklam och budskap på samma. Vi orkar inte analysera eller djupdyka och fatta genomtänkta och välgrundade beslut med känsla och förnuft.
Därför leder logiken på dejtingsajter oss fel i vårt sökande efter kärlek, enligt Emma Engdahl, professor i sociologi vid Göteborgs universitet.
– Kärlek är förmågan att vila i den andra. Men många kan inte, för vi vet inte vem den andra är. Vi är allt för upptagna med att förverkliga oss själva och/eller klå grannarna med finare hus och större pool, som vi kan fota oss själva vid och visa på sociala medier. Samtidigt som vi ständigt bekräftar andra via våra sociala medier.
Den något deprimerande bilden är hård dragen, men innehåller korn av sanning. Framför allt illustrerar den att det finns oerhört mycket att förhålla sig till för att dagens relationer ska fungera. Den kanske viktigaste arenan är den världen. När allt vi gör visas upp på sociala medier i ett förskönande ljus är våra relationer långt ifrån några undantag.
Stress är en vanlig biverkning orsakad av Dejtingsajter
En kanske lika viktig faktor är att de flesta första kontakter idag tas på dejtingsajter, inför tusentals konkurrenter. Den som lever ett redan stressat liv med verkliga eller upplevda prestationskrav får ännu ett projekt med allt det innebär att genomföra, och det på en digital arena. Det är inte ovanligt att det utmynnar i ännu en kravlista som ska uppfyllas
– på partnern.
– Utgångspunkten för dokusåpan ”Gift vid första ögonkastet” är fel. Vi måste acceptera att vi inte kan kontrollera valet av partner med rationella överväganden. När vi öppnar oss för världen och den andre utsätter vi oss för ett motstånd som vi inte kan förutse, det utlöser emotioner, säger Emma Engdahl som riktar in sin forskning på just sådana.
– Det har gått ned ganska rejält de senaste åren. Med corona har det inte blivit de stora festerna och många kan ha skjutit upp sina bröllop. Fast nedgången började redan några år tidigare, så forskningen har inte helt lyckats fånga upp skälen ännu.
Mer tillåtande syn på samlevnad
Framför allt är det högutbildade som väljer att gifta sig. Trenden med allt fler äktenskap har många velat förklara med en traditionell tidsanda, men det finns inget stöd för det i forskningen, enligt Ann-Zofie Duvander.Istället ser hon att normerna är mer tillåtande idag än förr, det finns en större variation i relationer och normerna för samliv.
Ann-Zofie Duvander har i sin forskning bland annat tittat på varför människor gifter sig. Till exempel är det oftare kvinnans vilja som väger tyngst i par där båda har högre utbildning. Annars är det tvärtom alltså mannens.
– Det är jätteintressant! Man kan tänka sig att det vore lågutbildade kvinnor som skulle ha störst anledning att gifta sig, av ekonomiska skäl. Men samtidigt har de kanske mindre att säga till om i ett förhållande. Vi tror ofta att jämställdheten ser ungefär likadan ut i olika grupper, men så är det inte alltid.
Romantiken är viktig
Både Emma Engdahl och Ann-Zofie Duvander lyfter fram tidsandan där man vill visa upp ett lyckat liv för andra. Ett sagobröllop visar för andra att relationen är viktig, menar hon. Romantik i både vardag och fest är viktigt att visa upp i den bilden. Att det skulle tyda på mer traditionella värderingar ser Ann-Zofie Duvander däremot inte i sin forskning.
Relationerna som håller
Detta krävs enligt sociologisk forskning för att relationer ska bli långvariga:
- Jämställt förhållande med god maktbalans.
- Ömsesidigt ansvarstagande.
- Ömsesidigt ge uttryck för sin sårbarhet.
- Frivilligt och intresserat lyssnar på den andra.
- Tillsammans komma på kreativa lösningar.
- Svara positivt på partnerns idéer fem av sex gånger.
- Komma med konstruktiv kritik den sjätte gången.
- Man måste ”idealisera” varandra.
Källa: Emma Engdahl
– Det finns inga indikationer på att de som tycker jämställdhet är viktigt skulle vara mer negativt inställda till att gifta sig. De som gifter sig gör det för att de är nöjda med relationen, oavsett hur jämställd den är.
Pappor mer engagerade idag
Den som ingått en relation, oavsett om det är i ett äktenskap eller ej, och är missnöjd med hur ansvaret fördelas i hemmet har en större benägenhet att lämna den, visar en studie. Det ligger där ett fokus på huruvida man tar ansvar om och kring barnen.
– Det har förändrats mycket under de senaste 30 åren. I dag är det givet att pappor ska vara engagerade och att de vill vara det. Många män som inte varit det säger efteråt att det gått miste om något. Ibland kan det repareras efter en separation om barnen bor växelvis, även om det verkligen inte gäller alla, säger Ann-Zofie Duvander.
– Det är stor skillnad över tid på vad som förväntas av en pappa, medan mammarollen inte är lika förändrad.
Längre liv för dem som lever i relation
Ett ideal som kommit på skam är att en parrelation ska vara livslång. Men att de som lever tillsammans med någon blir äldre är välkänt sedan länge. Detta är oförändrat, rent av stärkt, enligt Statistiska centralbyrån.
En kvinna som fyller 65 år kan förväntas bli 85 år om hon är sammanboende, men 83 år om hon är singel. Motsvarande för en man är 82 år respektive 80 år, enligt de senaste siffrorna, som gäller 2019.
Ändå väljer allt fler äldre att skilja sig, vilket förvånat Ann-Zofie Duvander och andra forskare. Medan antalet skilsmässor upp till 50 är ganska stabilt över tid har de ökat för äldre par, särskilt för dem över 60, de senaste tjugo åren.
– Förr spelade det kanske mindre roll, man räknade inte med att ha så många år kvar. I dag har de flesta ganska många friska år kvar, och kvinnorna har en bättre ekonomi. De som har energi och kraft ser ingen anledning att stanna kvar i något som inte är bra: ”Måste jag sitta och glo på den här människan dagarna i ända?”
Bild överst: Foto av freestocks på Unsplash
Källa: forskning.se. Text: Mats Karlsson på uppdrag av forskning.se
Related posts
Senaste nytt
Kommentarer
- diskho dubbel om Grovt våldsbrott i centrala Stockholm
- Lennart Cordesius om Trot om du vill om parkeringsvakten
- Thomas Friberg om Trot om du vill om parkeringsvakten
- Lena Lindmark om Vårpromenad förbi gamla kvarnar och krogar, kolerakyrkogård och galgbacke.
- Krisrina Hiĺlgren om Vårpromenad förbi gamla kvarnar och krogar, kolerakyrkogård och galgbacke.
Hur kommer det sig att vi gör om samma misstag gång på gång?
Det korta svaret är att det är småbarnshjärnan som tar över. Vår moderna tillvaro har blivit mycket mera komplicerad än vad våra hjärnor egentligen är skapta att hantera. När vi blir stressade söker vi trygghet i invanda beteenden och försvarsmekanismer, och gamla känslor dyker upp. Djupast rotade är förstås de från barndomen.
Plötsligt är sommarplågorna framme
Plötsligt dyker de personliga sommarplågorna upp. De mänskliga sommarplågorna.
Vilken typ är du? Vilken typ avskyr du?
Läs och rösta